Hittade ett foto från förra träffen på Bosön när Johan, Mackan och Johanna skulle sätta ihop en kamera. Johanna syns dock inte på bild.

Hej allihopa!
Klokt inlägg kommer inom kort, tänkte bara meddela att om ni har frågor, så mejla varpatoisengudinge@hotmail.se

Sköt om er!

http://varpafantasten.blogg.se denna gäller numera. Häng med dit!

Hej kära varpakastare och alla andra!
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för en hemskt dålig uppdatering. Men det har varit så mycket som händer hela tiden. Idag däremot har jag bestämt mig för en vilodag förutom att jag skall till stallet och rida.

Förra helgen var det 2mannaSM och jag var anmäld tillsammans med Johanna Magnusson, men pga knäproblem hoppade Marie Stenberg in. Tillsammans knep dom en 2a plats. Vann gjorde Gotlands Bara IF med mor och dotter Björklund. Grattis!
Kim och Michel kom onsdagen innan 2mannaSM så på torsdagkvällen skickade jag bröderna Ådefjäll och Gudinge på varpaträning med Vallstena IF. Nästa år kommer både jag och Kim kasta för Vallstena så han var där och lärde känna sina nya lagkamrater.Själv testade jag ca 5 kast men fick inse att min säsong var över..
Väl på Traume IP så blev det kramkalas med människor man inte träffat på ett tag. Det har nog aldrig varit så surt att gå bredvid en varpaplan. Jag var så fruktansvärt kastsugen!!! Jag har insett hur fruktansvärt dålig koll man har på reslutaten när man själv inte kastar. Nästan så man skäms.

Igår var det Mästarmöte på Kräklingbo marknad, segrade gjorde Gotlands Bara IF i damklassen och Banda VK i herrklassen, tror jag! Vem som vann oldboy´sklassen vet jag inte.

Snart är det dags för nästa träff på Bosön för oss juniorer, som jag längtar!! Men jag längtar nog mest av allt till 2 dagar innan vår resa avgår. För jag och Kim blir sambos. Känns riktigt bra! Sen på fredagmorgon bär jag och Kim oss av mot Bosön. Klockan 14 skall jag träffa en sjukgymnast och hon skall kolla min funktion i knät samt kolla styrkan. Jag är glad att Kim flyttar innan helgen så jag kommer till Bosön, hittar inte dit.

Så som ni märker, det är fullt upp men skall försöka hinna med bloggen också!

Ta väl hand om er!

Ja som alla vet så har mitt knä inte varit bra i år..  Inte blir det bättre heller. Nu misstänker min sjukgymnast ett hopparknä eller slemsäcksinflammation. Skall träffa ortopeden på torsdag sen får vi se vad som händer.
På torsdag skall jag, mina bröder, Kim och Michel träna med Vallstena, Kim skall träffa sina nya lagkamrater! Jag kommer inte kasta för min säsong, den är nog tyvärr över....

Att få en förfrågan om att vara ”gästtyckare” på diverse hemsidor, bloggar, tidskrifter m.m. tillhör vanligheterna. De flesta av dessa förfrågningar svarar jag vänligt men bestämt nej till. Det beror till stor del av tidsbrist, men också för att jag inte vill skriva på sådant jag inte känner starkt för, och/eller vill förknippas med.

 

I mitt jobb ingår att försöka snappa upp allt som skrivs om varpa i allmänhet och Svenska Varpaförbundet i synnerhet. Det är viktigt att jag är insatt i vad som skrivs om varpa i dagstidningar, vad som sägs på hemsidor och på varparelaterade bloggar. Vi är anslutna till en nyhetsbevakningssite som gör att så fort ordet varpa skrivs i någon tidning, på någon hemsida i hela världen får vi veta detta omgående.

 

En stund dagligen sitter man således och läser trams, intetsägande svammel och totalt ointressanta inlägg. En allt annat än positiv del av jobbet.

 

Men det finns ljusglimtar.

En sådan positiv sak är Johanna Gudinges blogg. Här är det mesta läsvärt, här får man många aha-känslor, många idéer och framför allt väldigt mycket positiva vibrationer om vad dagens unga vill med vår sport.

 

Det var därför helt självklart att tacka ja till att gästblogga på denna sida.

Varpaidrottens unga gör ett kanonjobb, även om dom många gånger måste jobba i motvind. Dom sätter fingret på det som är de verkliga problemen, dom hittar de riktiga lösningarna.  Sedan starten med Ungdomsrådet 2005 har en mängd briljanta idéer kommit fram. Varpa Edition, Varpatåget, Mälardalsserien, Mini Varpa Camp, Varpa Edition World Mixed Cup, ja listan kan göras lång på idéer som inte bara är jävligt bra, utan även så bra att andra idrotter nyfiket kommer och frågar om dessa koncept.

 

Den kritiske kan då ställa frågan om varför antalet barn och ungdomar inte ökar då vi skryter så mycket om allt ovanstående. Och den frågan är helt felställd. För vi vet att antal juniorer ökar eller ligger åtminstone kvar på samma nivå, år efter år. Vi har ingen aning om hur det hade sett ut om vi INTE startat allt detta.

 

Dessutom, och detta är det allra viktigaste: Jag har träffat drygt 25 stycken unga varpakastare mellan 25-15 år som säger att dom bergsäkert hade slutat utan dessa nymodigheter. Dom är alltså kvar, har en helt fantastiskt energi, vill verkligen varpans bästa och jobbar hela tiden utan någon som helst personlig egoism.

 

Det är bland dessa ungdomar vi skall hitta framtidens förbundsledning, dom som skall ta över då vi 40- och 50-talister insett att vi gjort vårt.

 

Allt detta inser man då man läser Johanna Gudingens blogg. Detta inser man då man pratar med andra ungdomar som redan är hemsidesansvariga i sina klubbar, eller dom som inom kort tid kommer ta över SDF-hemsidor och andra föreningars sidor.

 

Framtiden ligger i dessa ungdomarnas händer, dom förstår vad som krävs. För det som krävs är inte att slafsa på lite ny färg på ett hus som egentligen behöver renovering.

 

För där ligger den stora generationsskillnaden. De unga inser att det krävs totalrenovering, att vi måste lyfta på varje sten, för att popularisera varpan. Det är inte samma sak att vara 17 år 2011 som det var att vara tonåring i början av sjuttiotalet (eller ännu tidigare).

 

Livet förändras, samhället förändras, livsstilar ändras, folks medvetande är annorlunda. Det är tempo, status och strålkastarsken som gäller år 2011.

 

Detta förstår alla 90-talister. Därför bör vi stöta dom, hjälpa dom och peppa dom till stordåd. Det inser i varje fall jag när jag läser Johanna Gudinges blogg eller sitter och pratar med ett gäng ungdomar födda 1993-95 på Bosön, i Boden eller var det nu är.

 

Allt annat kan bara beskrivas som ren och skär avundsjuka !!!!

 

Hälsningar

THOBBE

Hejsan varpafolket och alla andra som läser denna blogg!
På sista tiden har det inte hänt så mycket ändå tycker jag. I tisdagskväll hade vi avslutning i Bara med lite varpakastning och marängswisch. Jag skall börja fixa Vallstena IF´s idrottonline hemsida. Jag har strykt mig från Muldegranen 100.2 den 4 september för att kunnd umgås med Kim innan han åker hem och för att jag är tveksam att knät håller alla 3 tävlingar. På tal om knät skall jag idag försöka fixa tid så jag får träffa ortopeden så han får ta en titt på mitt knä. Må det vara slut på smärta snart!
I övrigt händer inte mycket, var tveksam ett tag gällande Mästerbyvarpan på lördag men sitter barnvakt då så kommer inte delta. Nästa lördag är det DM i 2manna, jag och Johanna har pratat om att kasta men det brors på hur det går med knät. Om det vänder och blir bättre, eller om det blir sämre.

Jag väntar ännu på att Mimmi Johansson och Thobbe Fosseng skall skriva ihop något till bloggen, för dom 2 skall nämligen gästblogga här! :)

Ta väl hand om er så ses vi snart!
Tillsist lägger jag upp en bild som håller mig varmt om hjärtat. Ni kanske tycker det är konstigt att jag lägger upp en "fritid"bild istället för en varpabild. Men jag vill visa att gemenskapen är stark bland oss juniorkastare åtminstonde. (sen tror jag den är det i dom andra klasserna också. Jag hoppas ni förstår.) En del av kastarna på bilden får jag träffa under 2mannaSM i September här på Gotland. Längtar efter att få träffa er igen! Tack än en gång för att ni gjorde sista kvällen i Boden till något riktigt minnesvärt!!




Johanna Gudinge

Nu är det bestämt. Jag, Johanna Gudinge lämnar Gotlands Bara IF efter säsongen.
Jag har kastat i klubben sen 2009 men har nu bestämt att återgå till Vallstena IF. Redan när jag kastade som ungdom i Vallstena IF har jag viljat kasta med Sanna Eklund och Signe Lindgren. Men jag ville inte gå direkt från ungdom till senior så jag gick över till Gotlands Bara IF för att kasta några år som junior.
2010 blev jag Svensk Mästerinna i individuellkula bland juniorerna, vann även lagkulan tillsammans med Maja Pettersson och Viktoria Nygren, 3a med Rikard Kolmodin i par. 7a i cm.
2011 blev jag 3a i individuellkula, 2a i par med Rikard Kolmodin och 5a i CM.

Jag är helt klart nöjd med min kastning i Bara och hoppas även dom är nöjda för det jag presterat. Men nu blir det bara någon tävling till i den röda Bara-tröjan innan jag återgår till Vallstenas vita tröjor.
Jag vet inte hur mycket jag kommer vara på juniorsidan mer än indiviuellt men jag kommer vara på planen! Det blir lag med Sanna Eklund och Signe Lindgren som jag alltid viljat. Ser fram emot på säsongen 2012!

Men säsongen 2011 är inte över än! Jag är anmäld till 3 tävlingar i september.
3 september, 2mannaSM med Johanna Magnusson
4 september, Muldegranen 100.2 och Muldemixen då jag och Johan Olsson bildar "Olsson & Gudinge"

Ikväll är det träning med Vallstena IF och jag skall dit och träna med dom med tanke på vad jag är anmäld till här längre fram så kan det vara bra och träna lite. Haha.


mitt första SM, kastade för Vallstena IF och SM gick i Bara och året var 2008



Sköt om er så ses vi! Lycka till med all träning :)

Inom en snar framtid så kommer Mimmi Johansson från Boden att gästblogga här så håll utkik.



Johanna Gudinge

Som dom allra flesta vet där ute så har jag problem med mitt högerknä. Vilket är jobbigt som varpakastare, och ännu jobbigare blir det eftersom jag trycker i från med höger ben. Vissa dagar fungerar knät som det skall och vissa dagar går det inte alls. På kastningen på Varpa Edition i juni gick det inte alls. Jag kastade World Mixed Cup-tävlingen, men när semifinalen skulle kastas så gjorde det ont och det var bara jobbigt. Men när jag hade kommit så långt ville jag inte ge upp. Det var så nära. När jag sen stod på planen så hade jag viljan och jag hörde stödet från sidan av varpaplanen så jag bet ihop. Vi vann och var i final, har man kommit till final så var det bara och bita ihop! Och även där segrade vi. Men på kvällen var knät inte bra. Jag, Kim, Rikard och Emma var inne i vårat rum och prtade om det ena och det andra. Kim fick ha sitt ben som stöd för att jag skulle kunna lägga knät i det läge som det kändes bra.. Suck, det var inte kul.. När jag kom hem från Varpa Edition så blev det inte bättre, jag kunde inte sova, inte gå, ingenting var bra.. För att kunna sova fick jag massera in liniment, bygga upp med kuddar och värma en vetekudde och lägga på, då kunde jag somna. En dag åkte jag hem från skolan för jag var så trött att jag nästan bröt ihop. Jag hade inte sovit klokt på några nätter och tålamodet började ta slut.
Så en dag ringde jag mamma från skolan och sa att nu åker vi till akuten, jag orkar inte gå så här mer! Så det gjorde vi. Men det var bara helt onödigt! Hon i kassan tyckte inte vi borde sitta där, hon tyckte vi skulle ta det med vårdcentralen men dom gör ingenting. Hon frågade vad vi tyckte dom kunde göra, vi tyckte att dom kanske kunde röntga det och se om allt ser bra ut. Som svar fick vi att det kunde dom på vårdcentralen med, men dom gjorde aldrig något när vi var där. Jag stod i tårar av trötthet och förklarade att jag inte kunde sova pga knäsmärtan. Hon sa att visst hon kunde skriva in mig men det tog lång tid. När vi sen satte oss i väntrummet försökte jag och mamma, med varsin telefon i handen att nå en av sjukgymnsterna, BÅDA hade lunch.. Vi bestämde att vi åkte dit i alla fall och lämnade akuten. När vi stod utanför sjukgymnasten ringde mamma till honom och han fixade tid till oss vif halv 4. Klockan var då 13. Så först klippte jag mig sen blev det glass på hamnen.
Hos sjukgymnasten så vände och vred han på mitt knä. Frågade om jag kunde gå ner i huk och det gick INTE ALLS. Han misstänkte någon skada (nu minns jag inte vad det var) och bestämde att vi skulle ses en vecka senare för då hade jag tid hos den andra sjukgymnasten. 1 vecka senare och vi var på plats igen, 3 sjukgymnaster och alla vände och vred och jag kunde gå ner HELT på huk. Vilket dom tyckte var lite konstigt eftersom jag inte kunde böja mig gången innan.  Fick ett rehabiliteringsprogram vid främre knäsmärta som jag skulle göra. Vet inte hur mycket jag gjorde det, för tror inte jag gjorde det så mycket.

Hela tiden har dom sagt att med träning skall det bli bra. Och jag skulle börja gymma i våras men ni som är gotlänningar vet ju hur det är med bussar på ön så det blev väldigt sällan. Simmade i alla fall 1 gång i veckan. Och jag började cykla till stallet, även ridning är bra träning för knät. Men än har jag inte blivit av med det helt, men jag har inte känt av det lika mycket. I höst flyttar jag till lägenhet i Visby, dels för att slippa åka buss varje dag men mest för att Kim flyttar ner. Så då har jag gett mig f**  på att träna bort denna "skada".  (fast dom säger att mitt knä är friskt) Känner jag av knät så skall jag bryta och gå tillbaka till lättare rörelse.

Igår var jag, mamma och Lukas vid Svaidestugan och gick först 2500m-spåret sen skulle jag testa springa 1250m-spåret. 250 meter sen sket det sig. Började kännas smått i knät. Gick 250m, sprang 250m osv. Men det var inte skönt efteråt och jag känner av knät smått idag.

Men nu skall jag fullfölja mitt rehabiliteringsprogram, stretcha och börja träna upp benmusklerna. Och som jag hoppas att jag till våren är av med smärtan!!
Så om träningen hjälper, det är upp till bevis i höst!

Första helgen i augusti avgjordes Svenska Mästerskapen av Ungdomarna!
Mina bröder skulle kasta och jag skulle hjälpa till så vi åkte dit redan på fredagkvällen. När vi kom fram möttes vi av Herman och vi stod ett tag och pratade och funderade på var vi skulle ta vägen. Till sist gick vi upp till Församlingshemmet och där visade det sig att vi skulle samlas senare.
Ungdomar började komma. Totalt var det 40 kastare som gjorde upp under helgen. Det blev mat och genomgång på kvällen sen gick vi ner till idrottshallen där vi skulle sova under helgen. En hel del lek blev det på kvällen. Efter att tag kändes det som att vissa blev lite rastlösa och vi drog igång fotboll. Jag mot Herman. Och sen hade vi lite spelare på varje lag. I slutet var det Herman, Abbe och Malte mot mig, Alexander, Sebastian och Viktor.
På kvällen när alla skulle sova så tog det ett tag innan det blev tyst, men då är det som det brukar! :)

Herman gungar med syskonen Stenman.

Lördagmorgon och runt 7:00 gick alarm igång och ungdomarna började röra på sig. 
Efter frukosten var det dags att dra igång dagen med invigning. Efter invigningen så drog lagkulan igång!
Jag och Rikard satt med protokoll för den äldsta klassen denna dag. Det bjöds på riktigt bra och jämn kastning.
Klockan 17:00 var kastningen färdig. Då bytte kastarna om och vi fick åka veterantraktor och vagn till bygdegården där det bjöds på mat och efterrätt. När vi senare var tillbaka vid skolan där vi bodde så drog "vi" igång brännboll för ungdomarna. Skall sanningen fram så övergav Herman den uppgiften till mig, men han hjälpte till att sätta ut banan. Haha. Dom blev indelade i 2 lag, ungefär lika många fastlänningar som gotlänningar på varje lag. Sen frågade dom vem som var domare och räknade poäng, då sa jag att det lag som är tröttast när vi är färdiga vinner. Inga kommentarer alls, dom spelade på riktigt bra!
Senare blev det lite en-mans-fotboll och sen kokt korv vid 22-tiden. 22:30 kom kastarna in för att börja varva ner och för att gå och lägga sig.

Invigning

Söndagmorgon och alarmen gick runt 7:15. Frukost och kastning. Idag var det centimeter som gällde. Jag var med på ett av målen där de yngsta kastarna kastade och jag måste säga att dom var riktigt duktiga! Det var inte deras första centimeter-tävling iaf, det märktes! Kastarna bjöd på riktigt bra kastning!
Efter centimetern var det lunch, snack och prisutdelning. Efter prisutdelningen var det kramkalas för våran del. Våra kära vänner som vi lärde känna under varpaSM i Boden var med och deltog och det var dags att ta farväl.

Efter denna helg tar jag med mig väldigt mycket! Har lärt mig en del och som vanligt så har man sina synpunkter på vissa saker men dom behåller jag för mig själv än så länge! Jag vill grattulera alla kastare som gjort bra ifrån sig och även säga GRATTIS HABLINGBO som tagit hem vandringspriset för Bästa Förening för gott!

Hablingbo, Bästa Förening- GRATTIS!


Jag önskar alla kastare lycka till i framtiden och jag hoppas vi ses snart igen!

En bild säger mer än tusen ord. Dessa bilder säger mer än en miljon ord!

Jag vill hylla ALLA juniorkastare från varpaSM i Boden! Helt otroligt vad alla peppar alla.
Det visar hur sportsliga ni är. Jag tycker alla juniorer är suveräna som ställer upp för varandra såhär!

Som rubriken säger så hyllar vi Varpa Edition! Utan Varpa Edition hade vi juniorer inte varit så tajta som vi faktiskt är idag. I torsdagskväll när vi lämnade Boden så var vi alla mer eller mindre ledsna över att skiljas.
Efter att Mini-SM hade avgjorts gick vi och badade på Nordpoolen. Det var jag, Jakob Klingvall, Amanda Jona, Julia Södergren, Emma Wennerberg, Fanny Nordetun, Mimmi Johansson, Hampus Gudinge, Lukas Gudinge och mamma. Johan Olsson skulle ha följt med men han kastade lagkula och skulle vi hinna kände vi att vi behövde iväg. Det visade sig sen att Johan var klar 10 minuter senare så synd att vi inte hade väntat. Men jag och Julia badade inte så länge. Jag kände av mitt knä o.s.v så vi begav oss tillbaka till varpaplan. Där vi först pratade lite med några varpakastare sen begav jag, Julia och Johan oss till Coop Forum för att dels fixa ett par snygga rosa flippflopp till mig, sen fixa lite mumsmums till tågresan. Sen bestämde vi oss för att köpa glass och bara prata. Sen fick vi besök av Fanny som också badat klart och ja, vi snackade rätt mycket :)
Senare så var det dags att äta och jag tog täten och bestämde att vi köpte något på Frasses och sen gick och satt oss i gräset. Efter att vi ätit var det flum och massa kamerabilder! :) Jag lägger upp 2 stycken här för att visa hur nära vi står varandra och vad roligt vi hade :)
Sen var det dags för hemresan...den som stack oss alla i hjärtat... På vägen dit så prata jag och Johan om allt möjligt och bland annat om det inte vore för Varpa Edition kanske vi inte hade varit varandra så nära idag. Kloka ord, Olsson!


När vi står där på perongen och ser på klockan att snart är det dags så säger dom i högtalaren att tåget är försenat. Just då kändes det som en lättnad för jag ville inte lämna alla. Men tidpunkten kom ändå, när vi skulle kramas och säga hejdå. Kära fina vänner!♥
Vill bara hylla Owe Järlö och Göran Fransson som kom och vinkade av oss vid tåget också.
Kan tillägga att vi kom hem trots att tåget var försenat.



Jakob, Amanda, Rikard, Johan, Hampus, Mimmi, Jag, Fanny och Julia


Lukas, Johan, Amanda och jag.

Kära vänner, bilderna från kvällen värmer verkligen mitt hjärta♥
Ni betyder jättemycket för mig! Ta väl hand om er så ses vi :)

BAMSE KRAM!!